Utvärdering av skyddshelgen med Kenneth Bast!
Nu känns det att vi börjat träna på riktigt inför VM och det känns bra. Hela helgen har spenderats i Salem med både välkända och nya ansikten. Jag har fått facit i hand på att min och Anders träning har fungerat i Gävle - vårt syfte med de senaste fem skyddspassen har varit att öka stadgan i Halos bett samt få henne att tynga ned sig på rätt sida vid trängingar och öka stadgan i dessa.
Igår testade Kenneth av henne från modprov och växlingsövningar. Hon kom i full fart, fasta och fulla bett samt lugn och trygg utan ljud, rusk och tendens till pumpande eller omtag i ärmen. Av utvärdering från K. konstaterade han att Halo inte är belastad av stocken utan hon ju mer man går på henne och desto längre sträckor man tränger henne, desto lugnare och säkrare blir hon. Efter några långa trängningar fick hon in en bättre teknik - hon bromsar bak, gör sig så tung hon bara kan och inga framtassar på figuranten alls.
Idag försökte vi gå över gränsen för att se vart hennes gräns går, vi kom aldrig över den. Halo krockade med figurant, hon fick bevaka inne bland buskar, granar och fällda träd, Kenneth skrek, slog och pressade henne så mycket han kunde. Resultatet? Hon blev bara bättre! Mer tryck i bevakningarna, ännu hårdare, fastare och fullare bett (hon har t.o.m. fått små sår i mungiporna), mer allvar, mer försvar och mera SKYDD.
Enligt mitt tycke så är det många hundar som tränas i IPO:t som inte alls klarar av skyddet då de är alldeles för veka, de går endast på byte och det handlar bara om teknik, teknik och åter teknik. Jag har läst och hört flera ekipage som är rädda för att gå ut på tävling då det finns risk för en "för hård figurant" - vadå för hård figurant? Om en hund inte klarar av en figg som är dominant då är inte den hunden lämpad för skydd, ledsen men det är sant. Jag förstår faktiskt inte tänket bakom det argumentet. Min hund växlar uppåt ju hårdare en figurant går på henne, hon anpassar sig efter motståndaren helt enkelt, skulle hon backa så har hon inte vad som krävs eller så har vi misslyckat totalt med träningen.
Vi har även spårat på jord för första gången vilket var super roligt och intressant samt lärorikt. Igår la jag ut mitt spår utan att tänka på vinden och eventuell vittring från näringen i spåret vilket ledde till små rallysträckor. Idag la jag depåer med mat i vart 25:te steg, det var medvind och jag körde med sele och en ny teknik för att få in henne i spårrytmen. Ingen kamp i linan, ingen korrigering och ingen stress utan lugnt och sansat. När hon gick för fort enligt mitt tycke, slackade jag på linan så hon kom ur takten och var tvungen att anpassa sig efter min takt igen. Jag ska försöka lägga upp en video som gör att ni får se vad det är jag menar och det jag har lärt mig att jag ska göra.
Spåret kommer jag behöva lägga ned mest tid på, speciellt om jag ska börja med en ny teknik. Jag har funderat mycket på hur jag ska lägga upp min träning med Halo och har kommit fram till att jag behöver lägga fem spår i veckan, träna skydd och ronderingar två gånger i veckan samt lydnad tre gånger i veckan. Jag ska bli mycket noga med att utvärdera varje träningpass och bloggen kommer att hjälpa mig en hel del med det.
